Så kan klimatpåverkan från primärproduktion i Sverige minska - rapport år 2020
Som underlag till en större uppdatering av klimatcertifieringen har vi låtit flera av landets främsta forskare titta på kunskapsläget just nu år 2020. Klicka på länken nedan för att komma till rapporten
RISE rapport 2019 121 Svenskt Sigill Klimatcertifierad 2020 03 11 .pdf>>
Underlagsrapporter 2008-2012
Klimatcertfieringen startade år 2010 och inför detta togs ett stort underlagsmaterial fram. Här kan du djupdyka i hur klimatpåverkan från produktionen av mat och blommor såg ut under den perioden.
Underlagsrapporter för utveckling av reglerna
2008-1 Klimatpåverkan vid produktion och fiske av fisk och skaldjur.pdf>>
2009-1 Klimatpåverkan från primärförpackningar.pdf>>
2009-2-Utsläpp av växthusgaser från foderproduktion.pdf>>
2009-3-Utsläpp av växthusgaser i mjölkproduktionen.pdf>>
2009-4-Utsläpp av växthusgaser vid produktion av nötkött.pdf>>
2009-5-Utsläpp av växthusgaser vid produktion av griskött.pdf>>
2009-6-Utsläpp av växthusgaser vid produktion av kycklingkött.pdf>>
2009-7-Utsläpp av växthusgaser vid produktion av ägg.pdf>>
2010-1-Klimatpåverkan från livsmedelstransporter.pdf>>
2010-2 Utsläpp av växthusgaser vid produktion av lammkött.pdf>>
2011-1 Utsläpp av växthusgaser i växtodling.pdf>>
2011-2 Primärproduktion förstudie köldmedium och energianvändning.pdf>>
2012-1 Recognition of equivalent certification systems.pdf>>
Så mycket minskar klimatpåverkan med klimatcertifiering
2009 Kvantifiering-av-klimatcertifieringens-effekter-mjölk.pdf>>
2010 Kvantifiering-av-klimatcertifieringens-effekter-gris.pdf>>
2012 Kvantifiering-av-klimatcertifieringens-effekter-–-fisk.pdf>>
2012 Kvantifiering-av-klimatcertifieringens-effekter-–-kyckling-och-ägg.pdf>>
2012 Kvantifiering-av-klimatcertifieringens-effekter-–-nötkött.pdf>>
2012 Kvantifiering-av-klimatcertifieringens-effekter-–-växtodling.pdf>>
